Inrikesminister Anders Ygeman presenterade 2015-08-28 Regeringens skrivelse 2014/15:146 "Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism".
I den presskonferens som följde pekade ministern på hemlig dataavläsning som ett möjligt tvångsmedels för avlyssning.
Vad är i detta sammanhang "hemlig dataavläsning"? Förmodligen refererar ministern till SOU 2005:38 -- Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. samt SOU 2012:44 -- Betänkande av Utredningen om vissa hemliga tvångsmedel där detta begrepp används och föreslås som ett möjlig tvångsmedel.
Värdering av de juridiska argumenten i utredningarna lämnar jag åt sidan och fokuserar på de möjliga tekniker som kan finnas i detta begrepp. Jag uppfattar "hemlig dataavläsning" som riktade åtgärder mot en eller ett fåtal personer beslutad av domstol. D.v.s. inte den allmänna lagringen som teleoperatörer är ålagda att utföra.
Det är alltså frågan om att plantera teknik eller programvara i utrustning som den misstänkte förfogar över. Detta kräver att myndighet på något sätt får tillgång till utrustningen, fysiskt eller via internet. Fysiskt kan det vara fråga om att ansluta loggningsutrustning som keyloggers eller sniffers som samlar ihop information, lagrar och levererar till myndighet. Att göra fysiska ingrepp i misstänktas utrustning eller bostäder är förenat med problem och risken för att det skall upptäckas är stor. Ett par alternativ står då till buds, endera utnyttja sårbarheter i produkter och dess programvaror som illasinnade hackers har för vana. Ett andra är att helt enkelt lura användaren att installera avlyssningsprogramvara. Det senare förutsätter någon form av undercoververksamhet som nog inte är förenlig med svensk rättstradition. Att någon med ont uppsåt är beredd att klicka på en länk i ett mail från Polisen är knappast troligt.
Att utnyttja sårbarheter för hemlig dataavläsning.
Stor del av de problem vi har med virus, trojanska hästar, "maskar" under samlingsnamnet "skadlig kod" (malware) beror på att de produkter vi använder har sårbarheter (buggar) som tillverkaren inte känner till vid leverans. Det pågår en ständig kamp och kapplöpning mellan de som söker sårbarheter som kan användas i onda syften och leverantörernas förmåga att rätta och distribuera rättningarna (patchar). I denna kamp finns också antivirusföretagen som tillverkar och säljer programvara för att bromsa spridning av och skadeverkning från skadlig kod.
Det finns en internationell marknad för handel med upptäckta men ännu inte allmänt kända sårbarheter som förmodligen omsätter stora belopp. Denna marknad är i huvudsak svart men ibland blir en grå verksamhet känd. På försommaren hackades det italienska "säkerhetsbolaget" Hacking Team som specialiserat sig på att sälja okända sårbarheter (Zero-day) till polis och underrättelsetjänster i många länder. Då även amerikanska myndigheter fanns på kundlistan så det är troligt att det är denna typ av företag som svensk polis behöver anlita för att köpa verktyg för "hemlig dataavläsning".
Ett ytterligare alternativ som förekommer, framförallt i USA, är att med lag tvinga IT-företag att medverka till att skapa produkter eller tjänster där myndigheter har bakdörrar för avlyssning alternativt att IT-företagen själva åläggs att selektivt eller brett avlyssna och leverera informationen till myndigheter.
Men Snowden-avslöjandena har gjort att IT-företagen har blivit ovilliga att medverka. De ser en internationell motvilja mot produkter som USA har avlyssningsmonopol på. De lägger in krypton i sina kommunikation för att försvåra avlyssning. De skapar som t.ex. Apple lösningar där det inte är möjligt att gå runt krypteringen, inte ens för Apple själva. Tjänsten iMessage är idag avlyssningssäker så länge ingen fysiskt har haft möjlighet att gå in i telefonen (iPhone) och detta är ett förhållningssätt som fler IT-företag håller på att ta efter.
För att svensk polis och andra myndigheter skall kunna genomföra "hemlig dataavläsning" där tekniken som skall avlyssnas i huvudsak är amerikansk krävs ett nära samarbete med USA och dess arbete med avlyssning. Motviljan hos konsumenter och andra kunder till att köpa utrustning med bakdörrar som i varje fall amerikanska myndigheter har tillgång till kommer nog att få IT-företagen att vara fortsatt motvilliga till detta.
